Fröken Moëll: juli 2012

Elie Saab
إيلي صعب

Libanesisk modeskapare, född 1964 i Beirut.
Är idag medlem av "Chambre Syndicale de la Haute Couture"
och har därmed tillstånd att visa sina kollektioner
vid haute couture-visningar i Paris.

Haute couture är franska och beteckning för den högsta formen av sömnadskonst.

Haute couture står för konstskicklighet och exklusivitet. Ett plagg kan kosta runt 100 000 dollar (700 000 svenska kronor). Haute couturen grunades i att skräddare runt om i världen sydde upp ett visst antal klänningar och plagg som de sedan skickade ut till nyrika, rika och högheter. Beställaren fick sedan skicka tillbaka sina personliga mått, och val av tyg och färg. Trender började då gå hos de rika kring fester och högtider. Man ville se vem som köpte klänningar av vilken skräddare och hur utförandet i sin tur blivit. På så sätt fick skräddarna ett namn och det började bildas så kallade "modehus". De flesta köparna idag vill hålla sig privata och är ganska osynliga i media. De får plagget omsytt och justerat efter sina egna mått, precis så som allt startade för länga sedan. Då plaggen sys för hand och inte i fabrik är ingen klänning lik den andre. Plaggen blir på så vis unika.

Haute coutur som vi ser den idag, grundades av Charles Frederick Worth i Paris och etablerades under1800-talets andra hälft. I början av 1900-talet dominerades couturen av Paul Poiret, under första världskriget och därefter framför allt av Coco Chanel. På 1930-talet grundades många couture-hus, i synnerhet Christian Diors med sina särpräglade stilelement. På 1960-talet följde couturen alltmer kraven från den yngre befolkningen och påverkades mer och mer av prêt-à-porter.

Då tillskärningen och sömnaden av "haute couture"-plagg började bli något för "allmänheten", valde de stora modehusen att gå ihop och bildade föreningen la Chambre Syndicale de Haute Couture. För att kunna titulera sig som "haute couture-hus" idag, måste man godkännas av la Chambre Syndicale de Haute Couture som finns inom industridepartementet i Frankrike. Ett av de många krav som ställs är bl.a. att man måste ta fram 2 st kollektioner per år omfattande minst 35 plagg vardera. I Sverige finns inga företag som får kalla sina kollektioner "haute couture", även ifall de är sydda helt för hand och endast finns i ett exemplar. Per Ängsheden och Fadi el Khoury är några av de mest kända svenskar som arbetat i haute couture-hus. Sverige har dock tidigare haft tre etablerade damskrädderier av haute couture, verksamma under 18- och 1900-talet då haute couturen var som störst: Augusta Lundin, Märthaskolan och NK Franska.